Digitaliseringen i grundskolan avancerar med små steg
Införandet av digital apparatur i skolor har ibland fått skulden för att kompetensresultaten blivit sämre. Undersökningen visar dock att digitala enheter inte förklarar nedgången i inlärningsresultat, utan teknologin i skolorna används främst som ett medel för differentiering av undervisningen.
I DigiVOO-undersökningen Digitaliseringens inverkan på inlärningssituationer, inlärning samt inlärningsresultat, som genomförts i samarbete av Tammerfors universitet och Helsingfors universitet, utreddes digitaliseringens inverkan på inlärning, inlärningssituationer och -resultat.
För undersökningen insamlades nationstäckande longitudinellt material från elever på klasserna 7–9 från 83 skolor runtom i Finland under åren 2021 och 2022. Dessutom användes enkätmaterial samt observations- och intervjumaterial, och insamlat material från tidigare forskning.
Speciellt elever som presterar svagare säger sig använda mycket digital teknologi
Som orsak till försämringen av kompetensresultat bland finska ungdomar har man tidvis misstänkt vara den digitala apparaturens ankomst till skolorna. Användningen av digitala enheter har enligt undersökningen dock inte försvagat elevernas inlärningsresultat i problemlösningsuppgifter eller uppgifter inom matematiskt tänkande. I stället gäller det riktandet av den digitala teknologin till elever som upplever utmaningar i sitt lärande.
Elever som för stöd för lärande och skolgång, elever av utländskt ursprung och elever med svagare studieframgång berättade att de använder digital teknologi i skolan oftare än andra elever.
– Utifrån resultaten kan man tänka sig att digitaliseringen utnyttjas i differentieringen av undervisningen för elever som får stöd och för elever som inte talar skolans undervisningsspråk hemma, säger professor Mari-Pauliina Vainikainen från Tammerfors universitet.
Digital teknologi användes sällan i skolorna
Lärarna berättade att de i sin undervisning använder väldigt lite av digital teknologi i sin undervisning. Digital teknologi som förutsätter grundläggande färdigheter – till exempel lärande spel – nyttjades i undervisningen endast cirka en gång i månaden.
Lektioner som genomförts med digitala medel var oftast färdigt planerade av läraren, och lärandet fokuserat främst på repetition av kunskap. Eleverna var sällan aktiva aktörer i nyttjandet av digitala apparater på lektioner.
– Att kunna slutföra ”digisprånget” skulle kräva stödjande av lärarnas egna digitala färdigheter och mer forskning om möjligheterna för ibruktagandet av digital teknologi och dess användning, konstaterar professor Risto Hotulainen från Helsingfors universitet.
Det digitala kan öka motivationen
På basen av lektionsobservationerna skiljde sig inlärningssituationer där digitala apparater och miljöer användes inte märkbart från situationer där digitala enheter inte utnyttjades.
Genomdrivandet av en lektion digitalt verkade dock huvudsakligen positivt på lektionens gruppdynamik och elevernas motivation på lektionen.
Det digitala på lektionen ökade intresset för lektionen i läroämnet matematik. I läroämnet modersmål ökade lektionens digitala på elevernas insatser.
– Att till exempel stödja utvecklingen av det matematiska tänkandet är möjligt genom att utveckla uppgiftsmiljöer som anpassar sig till elevens färdigheter. Sådana där eleven kan följa sina framsteg och kontrollera uppgifter som eleven har gjort. Ju oftare elever kontrollerade sina egna lösningar, desto starkare utvecklades det matematiska tänkandet under läsåret, berättar universitetslektor Sanna Oinas från Åbo universitet.
— Digitaliseringen möjliggör differentiering av lärande på ett nytt sätt. I framtiden skulle det vara viktigt att fokusera på utvecklingen av digitala miljöer som stöder tänkande, så att de erbjuder lämpliga utmaningar för elever som lär sig i olika takt.
– Med det digitala kan man också öka det positiva samarbetet mellan elever och känslan av tillhörighet. Därför är det viktigt att utveckla elevernas baskunskaper i digital teknologi och att förstå den kunskapens betydelse som förstärkare av elevernas sociala inkludering, då man diskuterar hurdana digitala färdigheter eleverna behöver nu och i framtiden.
Projektets rapport om första resultaten publicerades 6.2.2023 klo 12.00-14.00 i Athena-byggnadens sal 107 vid Helsingfors universitet. (Brobergsterrasssen 3A). Rapporten finns att läsa bakom följande länk: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-03-2780-4.
Själva forskningsrapporten kommer senare efter peer review-granskning.
Kontaktpersoner
Sanna Oinas, universitetslektor, Åbo universitet
sanna.oinas@utu.fi
+358 50 340 5573
Mari-Pauliina Vainikainen, professor, Tammerfors universitet
mari-pauliina.vainikainen@tuni.fi
+358 50 437 7303
Risto Hotulainen, professor, Helsingfors universitet
risto.hotulainen@helsinki.fi
+358 50 520 1664